Traditionella metoder för att bygga kärnkraftverk
En av de vanligaste metoderna för att bygga kärnkraftverk är att använda tryckvattenreaktorer. Denna typ av reaktor har separata kretsar av vatten som separeras i ånggeneratorerna, vilket gör att energin kan flyttas utan att blanda vattnet.
Tryckvattenreaktorn fungerar genom att använda kärnklyvning för att generera värme, som sedan överförs till det primära kretsvattnet. Detta uppvärmda vatten används sedan för att skapa ånga, som driver en turbin för att generera elektricitet.
Tryckvattenreaktorer används flitigt runt om i världen, inklusive i Sverige, där de används i Ringhals kärnkraftverk.
En annan metod för att bygga kärnkraftverk är att använda kokvattenreaktorer. Liksom tryckvattenreaktorer använder kokvattenreaktorer kärnklyvning för att generera värme, som används för att koka vatten i reaktorn.
Ångan som produceras används sedan för att driva en turbin och generera elektricitet. Kokvattenreaktorer används även i Sverige, där de används i Forsmarks och Oskarshamns kärnkraftverk.
Medan både tryckvattenreaktorer och kokvattenreaktorer anses vara lättvattenreaktorer, fungerar de två typerna av reaktorer enligt olika principer.
En mindre vanlig metod för att bygga kärnkraftverk är att använda tungvattenreaktorer. Dessa reaktorer använder tungt vatten, vilket är vatten som innehåller en högre andel av isotopen deuterium, som kylmedel och moderator i reaktorn.
Tungvattenreaktorer är vanligtvis dyrare att bygga och driva jämfört med lättvattenreaktorer, men de har vissa fördelar, såsom möjligheten att använda naturligt uran som bränsle.
Tungvattenreaktorer används dock inte i Sverige eller många andra länder idag, eftersom lättvattenreaktorer har blivit den dominerande tekniken. På senare tid har intresset för små modulära reaktorer ökat, vilket innebär att man bygger många mindre reaktorer i serieproduktion för att minska kostnaderna och öka effektiviteten.
Avancerade metoder för att bygga kärnkraftverk
En avancerad metod för att bygga kärnkraftverk är att använda små modulära reaktorer (SMR). SMR är reaktorer som har en effekt under 300 megawatt.
De anses vara ett lovande tillägg till utbudet av realistiska lösningar för kärnkraftverk . SMR har större flexibilitet när det gäller plats och kan lättare transporteras till avlägsna områden, vilket gör dem till ett attraktivt alternativ för länder med begränsad infrastruktur .
Oavsett reaktortyp och storlek måste säkerheten garanteras. SMR:er måste också uppfylla säkerhetsmål för att säkerställa skyddet av människor och miljö.
En annan avancerad metod för att bygga kärnkraftverk är genom användning av toriumreaktorer för flytande fluor. Toriumreaktorer fungerar på samma sätt som förädlingsreaktorer, där de producerar mer bränsle än de förbrukar.
Bearbetningen av bränsle kan ske under drift i reaktorer med bränsle i form av flytande salt. Denna metod anses vara den mest lovande för toriumreaktorer. Det är dock fortfarande i experimentstadiet och mer forskning behövs för att säkerställa dess säkerhet och genomförbarhet.
Användningen av högtemperaturgaskylda reaktorer är en annan avancerad metod för att bygga kärnkraftverk. Dessa reaktorer använder helium som kylmedel, vilket möjliggör högre temperaturer och högre effektivitet.
Värmen fångas upp av grafit om reaktorn tappar kylning, vilket förhindrar att bränslets temperatur når en nivå som kan få det att smälta. Den brittiska regeringen har aviserat ett program för att utveckla och demonstrera en gaskyld högtemperaturreaktor.
Denna typ av reaktor byggs också vid ett befintligt kärnkraftverk på Hainan Island i Kina. Men liksom andra avancerade metoder behövs mer forskning för att säkerställa dess säkerhet och genomförbart.
Källa
- Så fungerar en tryckvattenreaktor. (n.d.) Retrieved November 19, 2023, from www.stralsakerhetsmyndigheten.se
- Moderna reaktorer. (n.d.) Retrieved November 19, 2023, from www.analys.se
- Hur fungerar kärnkraft?. (n.d.) Retrieved November 19, 2023, from www.naturskyddsforeningen.se
- Så fungerar ett kärnkraftverk. (n.d.) Retrieved November 19, 2023, from www.stralsakerhetsmyndigheten.se
- Kärnkrafthistoria – den svenska linjen. (n.d.) Retrieved November 19, 2023, from www.karnteknik.se
- Kärnkraftverk. (n.d.) Retrieved November 19, 2023, from sv.wikipedia.org/wiki/K%C3%A4rnkraftverk
- Myten om framtidens reaktorer. (n.d.) Retrieved November 19, 2023, from www.sverigesnatur.org
- Små modulära reaktorer – nygammal teknik på uppgång. (n.d.) Retrieved November 19, 2023, from t.teknikforetagen.se
- 5 frågor om modulära kärnkraftverk. (n.d.) Retrieved November 19, 2023, from www.naturskyddsforeningen.se
- Modulära kärnreaktorer – nästa stora energikälla. (n.d.) Retrieved November 19, 2023, from group.vattenfall.com
- Fortum förklarar små modulära reaktorer. (n.d.) Retrieved November 19, 2023, from www.fortum.se
- Små modulära reaktorer. (n.d.) Retrieved November 19, 2023, from stuk.fi/sv/sma-modulara-reaktorer
- Kärnkraften och torium. (n.d.) Retrieved November 19, 2023, from klimatupplysningen.se/karnkraften-och-torium/
- Kärnkraft går framåt. (n.d.) Retrieved November 19, 2023, from klimatupplysningen.se/karnkraft-gar-framat/
- Torium – en studie ur ett kärntekniskt perspektiv. (n.d.) Retrieved November 19, 2023, from www.stralsakerhetsmyndigheten.se
- tech. (n.d.) Retrieved November 19, 2023, from pratakarnkraft.nu/tech/
- Kärnkraft 2.0 |. (n.d.) Retrieved November 19, 2023, from energiforsk.se
- Fortum förklarar: Fjärde generationens kärnkraft. (n.d.) Retrieved November 19, 2023, from www.fortum.se
- Reaktorer krymper – nu vill många bygga kärnkraft. (n.d.) Retrieved November 19, 2023, from www.nyteknik.se
- Konkreta framsteg för småreaktorer |. (n.d.) Retrieved November 19, 2023, from energiforsk.se
- Framtidens kärnkraft kan bli småskalig. (n.d.) Retrieved November 19, 2023, from www.energi.se
Lämna kommentar