Svenska Paebbl använder patenterad teknik för att lagra koldioxid från industrin och binda den i cement- och betongproduktion.
Målet var redan från början att bidra till klimatförändringen genom att använda en process som kallas ”koldioxidmineralisering”, där bergytor fångar upp cirka 1,1 miljarder ton koldioxid från atmosfären varje år.
Processen sker i en slags reaktor som fångar upp koldioxiden och omvandlar den med hjälp av vatten och silikatmineraler som olivin, som är reaktiva vid relativt låga temperaturer.
”Vi återskapar en naturlig process med hjälp av ny teknik, men snabbar upp den rejält. I naturen skulle det ta några tusen år, men vi gör det på en timme.
Hon är formellt vd för Paebbl i Stockholm, där företaget har ett halvdussin anställda, men i praktiken delar hon rollen med Andreas Saari, som är baserad i Helsingfors. I övrigt är de flesta av företagets drygt 40 anställda baserade i Rotterdam, där de bedriver forskning och utveckling.
Sedan ett knappt år tillbaka har de även en pilotanläggning i Rotterdam som producerar 250 kilo material om dagen. Processen binder i sin tur 100 kilo koldioxid per dag. Materialet, ett slags pulver, kan användas som fyllnadsmaterial i till exempel cement-, betong- och papperstillverkning.
”Betong blir en långsiktig kolsänka.
För att lyckas tar bolaget nu in 260 miljoner kronor i en finansieringsrunda som enligt uppgifter ska få värderingen att landa strax under miljardgränsen.
”Pengarna räcker för att vi ska färdigställa vår demoanläggning och börja planera för vår första industrianläggning. Den ska inte ligga i Rotterdam, och kan komma att hamna i Sverige.
Hittills har Paebbls intäkter varit blygsamma och förlusterna höga. Under 2023 minskade till exempel omsättningen för den svenska delen av verksamheten med ett par miljoner till 3,7 miljoner kronor. Samtidigt steg förlusten med 3 miljoner till drygt 13 miljoner kronor.
Alternativ till Paebbls är plantering av träd
Betydligt lägre kostnad och någon fabrik behövs inte. Det går bra bygga med trä.
Läs mer här:
https://www.ainews.zone/vi-kan-losa-mansklighetens-co2-utslapp-med-tradplantering/
Lämna kommentar