Travkalkyler sträcka

Att innerspår är kortast vet alla, men hur mycket längre är det för en travhäst att springa i andra eller tredjespår.

En travsulky är 132 centimeter och räknar man med lite säkerhetsmarginaler kan man säga att ett travekipage tar ca 1,5 meter i bredd.

En vanlig travbana i Sverige mäter ett varv 1000 meter. Däremot varierar utformning en del har skarpare radie och längre raksträckor och vise versa.

Om en travbana har utformning kurva 300 meter och raksträcka 200 meter, så säger matematiken att varje kurva och extraspår är 4,5 meter längre.

Är det en snäv bana kurva 250 meter och raksträcka 250 meter, så blir samma matematik, att varje kurva och extraspår innebär så kostar extraspåret ca 4,3 meter, betydelse javisst, men inte så stor skillnad från bana till bana ur den synpunkten.

Tredjespår kan avrundas att det blir ytterligare 4,5 meter och 4:e spår ännu ytterligare 4,5 meter.

Travas loppet lite tajtare så man ligger i princip hjul mot hjul, så betyder andraspåret för varje kurva 0,5 meter. Samma sak gå 0,2 meter utanför innermarkering eller direkt intill betyder för en kurva 0,5 meter. Ibland accepteras att det travas sista kurvan innanför markeringen, är det 2 dm, så skaffar sig den hästen 0,5 meter fördel per kurva.


1640 meter
Där springer hästarna totalt i 3 kurvor, hela loppet i andraspår (t.ex. dödens) betyder 13,5 meter längre.

Springa i andraspår och sedan gå ut i tredjespår sista kurvan betyder ytterligare 4,5 meter eller 18 meter längre än hästen som springer i spets.

2140 meter
Där springer hästarna totalt i 4 kurvor, hela loppet i andraspår (t.ex. dödens) betyder 18 meter längre.

Springa i andraspår och sedan gå ut i tredjespår sista kurvan betyder ytterligare 4,5 meter eller 22,5 meter längre än hästen som springer i spets.

2640 meter
Där springer hästarna totalt i 5 kurvor, hela loppet i andraspår (t.ex. dödens) betyder 22,5 meter längre.

Springa i andraspår och sedan gå ut i tredjespår sista kurvan betyder ytterligare 4,5 meter eller 27 meter längre än hästen som springer i spets.

Andra parametrar banans utformning

Vissa baner kan ha lite mer ovala kurvor med skarpare radie, men avvikelserna är inte så stora, så ren streckmätning blir ungefär lika ändå.

Det finns också en milebana i Sverige, där är kurvorna längre så det betyder att 2:andraspår är ca 5 meter, samtidigt innebär det att det blir en eller två kurvor färre i loppet, så andraspår får inte riktigt lika stor påverkan.

Det finns också några 800 metersbanor, där är kurvorna skarpare, så andraspåret är lite mindre nackdel om man bra mäter sträcka. Samtidigt är upploppen normalt korta, så hästar som vid upploppet inte är långt fram får ovanligt svårt.

Det är också olika dosering på kurvor, men det påverkar inte sträckmätningen, men kan ha andra effekter som varierar mellan olika travhästar. 

Vidare är det vanligt med att en travbana har hårdare underlag på innerspår än ute i vidare spår. De flesta hästar springer fortare på hårt underlag, men det sliter mer på hovar och leder, så det kan få långsiktiga dåliga effekter, eller att hästen plötsligt får ”nog” och saktar ner innan mål.

Vidare har innerspåret något skarpare radie och travhästar springer långsammare i en kurva än raksträcka och ju skarpare radie det är ju större nackdel. Men skillnaden är inte stor, men målfoto, kan det ändå vara avgörande.



Löpningsförloppets och annan påverkan

Att springa i andra spår i ett travlopp jämfört med innerspår är i praktiken 20 meter handikapp för ytterspåret, två jämbördiga hästar, allt annat lika innebär att innerspåret vinns med 20 meter, vilket i travsammanhang är överlägsen seger.

Lättplacerade hästar, duktiga kuskar är ofta duktigare på hitta spårsnåla lopp, vilket innebär lite kortare lopp för sin häst och när man mäter sträckor, så förstår man hur stor betydelsen är.

Det är sträckans betydelse som gör att det är ovanligt välja gå ut ett spår innan sista kurvan för att vinna ett lopp. Vidare ser man ofta hästar i startmoment kommer i 3:e spår och inte har en chans komma fram, vilket gör att de backar sig sist. Gå ett lopp i 3:e spår är i praktiken 40 meter längre än innerspåret.

En amerikansk sulky är ca 1 dm smalare än en vanlig, det innebär också möjlighet vinns några decimeter i varje kurva.

Tävlas det i Monté så finns ingen sulkybredd alls, så där betyder effekten med spår ungefär 50% av de loppen med sulky.

För att ha förutsättning få ett bra lopp för sin häst, är förstås hästens karaktär och startspår A och O. En startsnabb häst når förstås spets lättare och fördelen att lyckas med ett spårsnålt lopp. Den hästen som ska ta sig förbi en häst i starten ska inte bara vara snabbare, utan så mycket snabbare att den är en längd (ca 5 meter) snabbare. 

Vissa hästar är bra på tempoändringar, medan andra har svårt för det. Det är förstås skillnad på hästars topphastighet men inte så stor skillnad som man kan tro (en klass III kan speeda kort stund i elitloppstempo), men det är däremot mycket stor skillnad hur länge de kan springa med sin topphastighet. 
Travhästar är mycket lika vilken frekvens de kan röra sina ben när de travar, därför blir steglängden mycket betydelsefull eller hur mycket hästen för varje steg förflyttar sig.

Vidare finns det vissa travare som är mer utpräglade tävlingsindivider och ska vara först i mål oavsett vad hästen får för lopp!

Självklart måste man vara medveten om hästen inte är en maskin, så det är inte bara vilken sträcka hästen måste trava, utan även en mängd parametrar som påverkar och från häst till häst och påverkan av olika utrustningar. 

Slutligen tänk på hästen är som vi människor och påverkas av, humöret just den dagen!