Batteriföretaget Northvolt har lämnat in en ansökan om den amerikanska återuppbyggnadsprocessen, den så kallade Kapitel 11. De har också i detta läge fått låna ca 3 miljarder, en typ av lån man där långivaren har superförmånsrätt – d.v.s. får de inte tillbaka sina pengar (inklusive hög ränta) så får de betalt vid konkurs före alla andra.
Normalt genomförs Chapter 11 på företag som i grunden fungerar men har finansiellt trångmål. I Nortvolts fall är det annorlunda eftersom det inte alls fungerar, de har endast nått upp till ca 1% av sin produktion.
Ca 500 – 1000 miljoner per månad har Nortvolt förlorat de senaste åren. För att ändra på det måste deras produkt och produktion, med befintligt antal anställd 50-100 dubblas, samtidigt som batterierna ska hålla en kvalitet och gå att sälja för ett pris som täcker bolagets kostnader. Chapter 11, löser inte denna näst intill omöjliga ekvation.
Det finns bara förlorarar i detta projekt en omöjlig saga redan från början, framstår som i princip osannolikt det ska vara möjligt rätta till verksamheten. Nåväl i detta kan det finnas en vinnare, VD:n som lär sålt aktier för 200 miljoner.
Ägarbilden och investeringar är lite oklare med följande har presenterats
Första till Fjärde AP-fonden totalt 5,8 miljarder
Statsägda Vattenfall investerade också i ett företag som tillverkar batterier. Redan 2017 pumpade energijätten in 5 miljoner kronor i batteriprojektet. Satsningen fortsatte under 2019 då Vattenfall tillsammans med investeringsbolaget Harald Mix Vargas betalade in ytterligare 123 miljoner kronor till Northvolt. De ska äga 1,3% för detta.
Även Skellefteå kommun satsade tidigt på Northvolt med en total investering på 100 miljoner kronor. Enligt Holding äger energibolaget som ägs av kommunen där Northvolts flaggskeppsfabrik ligger en andel på 0,6 % i det batteriproducerande företaget.
Utöver de statliga och kommunala pengar som öronmärkts för köp av aktier i Northvolt fick bolaget även stöd från olika myndigheter på totalt 600 miljoner kronor. Enligt finansdepartementet betalades pengarna huvudsakligen ”år 2021 och tidigare”.
Tidigare i år meddelade Northvolt att man säkrat projektfinansiering värd motsvarande 50 miljarder kronor från ett antal långivare. Samtidigt erbjöd Riksgälden gröna lånegarantier värda 12 miljarder kronor. Det gigantiska lånet betalades dock inte ut eftersom Northvolt misslyckades med att uppfylla villkoren, vilket gjorde att statsgarantierna aldrig trädde i kraft.
Men på EU-nivå var svenska skattebetalare med och garanterade lån som redan hade betalats ut till batteribolaget.
Europeiska investeringsbanken EIB uppgav att det utestående lånet till Northvolt är 313 miljoner euro, motsvarande 3,6 miljarder kronor. EIB lånar på kapitalmarknaden, men det hela är garanterat av en stödfond finansierad av EU.
Utöver EU har Sverige även engagerat sig i att låna ut pengar till Northvolt genom Nordiska Investeringsbanken (NIB). Enligt NIB har banken ett utestående lån till Northvolt på 39,66 miljoner USD, motsvarande 437 miljoner kronor.
Merparten av lånet, 80 procent, garanteras av en kommersiell kreditförsäkring, säger banken. Det innebär att det belopp som NIB riskerar i Northvolt-rekonstruktionsprocessen minskar till cirka 87 miljoner kronor.
Kända långivare
Överst på listan finns en grupp banker med en total fordran på 42 miljarder kronor.
Två på listan är den tyska statsägda banken KFW som har en fordran på förlagslån värda nästan 8 miljarder kronor.
Trea på listan är också en tysk: biljätten Volkswagen. Det uppgavs att det rörde sig om ett konvertibelkontrakt och fordran var på nästan 4 miljarder kronor.
Det första svenska företaget ligger bara på fjärde plats. Detta är Nordic Trustee and Agency, som är ett ombud för obligations- och certifikatutlåning. Det uppges att kravet avser ett kortfristigt låneavtal med aktieägare och beloppet är upptaget till motsvarande 1,7 miljarder kronor.
Nästa är leverantörerna. Northvolt sägs ha den största leverantörsskulden till det sydkoreanska företaget SFA Engineering. Detta belopp motsvarar 330 miljoner kronor.
När det gäller svenska leverantörers skulder ligger Henkel Norden högst upp på listan och hanterar bl.a. försäljning av industrilim och tätningsmedel. Deras fordran uppskattas till motsvarande 146 miljoner kronor.
Näst på tur står service- och monteringsföretaget Bravida med en fordran värd motsvarande 110 miljoner kronor.
Även energibolaget Skellefteå Kraft är börsnoterat med en fordran som uppgår till motsvarande 60 miljoner kronor.
Andra svenska företag på listan över Northvolts största fordringsägare är Stena Recycling och Ventpartner i Västmanland.
Lämna kommentar