Finansministern vill uppmuntra ökade utgifter bland svenskarna. Trots potentiella sänkningar av räntor och skatter i Sverige spelar externa faktorer en betydande roll. Svenskar är fortsatt försiktiga med sin ekonomi och undviker onödiga utgifter, vilket är ett beteende som Svantesson försöker förändra.
Svag konsumtion identifieras som en nyckelfaktor bakom den tröga tillväxten, vilket tyder på att det kommer att dröja innan Sverige får en konjunkturuppgång.
Det kan upplysas i sammanhanget för Fru Finansminister som inte verkar noterat helheten.
Konsumtion offentlig sektor
Den offentliga sektorn har inte lågkonjunktur utan spenderar exakt som den brukar göra. Pengarna för konsumtionen kommer genom skatter som företag och medborgare betalar.
Den offentliga sektorn får anslag och räcker inte pengarna, så får de öka anslagen – det liknar inte privatekonomi.
Sparsamheten och effektiviteten i offentlig sektor har obefintliga förbättringar.
Offentlig verksamhet har omfattande höjningar av sina avgifter, som ja privatpersoner får betala.
Stora företag och exportföretag
Exportföretagen går bättre än någonsin, beroende på vår låga svenska krona, alla blir fattigare med låg krona, utom just exportföretagen, deras vinster och deras ägare blir rikare.
Banker
De tar ut räntor och avgifter i allt högre omfattning och fungerar idag som egen skatt i samhället, som alla får betala till. Samtidigt stänger banker av på löpande band 100 000-tals människor från banksystemet för de är olönsamma, inte använder digital teknik, kanske använder kontanter, äldre och för tjäna pengar skapar ett utanförskap – alla har inte ens rätten att ha ett bank-id. Inte ens pengar skapar staten längre utan det gör bankerna (digitala kommersiella pengar). Utestängningar från finansiella systemet påverkar samhällets köpkraft. Det är utsatta privatpersoner som får betala.
Investeringar i nya gröna affärsmodeller
Här finns ingen gräns för pengar, hur mycket som helst kan finansieras. Det finns ingen grundläggande analys bakom, om det ska fungera praktiskt, rationellt och ekonomiskt. Väsentliga risker med enorma utgifter, utan få någonting för dem.
Privatekonomi
Privatekonomi ja den sektorn som är ”lågkonjunkturens fel” som konsumerar för lite, så kan jag berätta. Privatekonomiska förutsättningar är väldigt stor skillnad på mellan olika medborgare i samhället.
Inflation: – Det har varit stora prisökningar, på det mesta, högre elpriser, elbolaget höjer kraftigt fasta och överföringsavgifter, mat, räntor, hyror allt har ökat kraftigt i pris. Det har också varit försämrade förmåner (som högre kostnader för läkemedel, som höjs ännu mera), högre avgifter för offentlig service på de flesta områden. Blir allting dyrare så finns mindre utrymme kvar för annat, om det ens finns något utrymme.
Löneökningar: – Löneökningarna har varit små, inte alls kompenserat för förlorad köpkraft. Samma sak för pensioner och olika stöd i samhället. Mindre inkomst – högre kostnader – resulterar i lägre köpkraft.
Lån: – Tidigare konsumtionsnivå har till stor del varit kreditfinansierad. Nu är det dels svårare få lån och lånen om de beviljas är dyrare. Det är sunt att inte kreditfinansiera privatkonsumtion, men att mindre köpkraft, ska kunna kompensera denna är väldigt långsökt.
Utöver så blir privatkrediter dyrare 2025 då bara 50% av räntan är avdragsgill och 2026 inte alls avdragsgill ränta.
Förslag till regeringen
Det är dags underlätta privatekonomin i samhället, vilket skulle kunna göras på två sätt:
1) Minska överdebitering av arbetsgivaravgifter (vilket skapar utrymme för lönehöjning utan driva på inflation).
2) Minska skattetrycket för privatpersoner.
3) Se över ej genomtänka samhällskostnader, t.ex. t.ex. gröna investeringar som inte är genomtänka och beprövade. Se över gåvor till andra länder, t.ex. klimatfond där det är ovisst vad pengarna ska användas till och medfinansiering i andras krig.
Lämna kommentar