Vätgasproduktion blir allt viktigare för det används som argument att minska koldioxidutsläppen eftersom det erbjuder ett ”teoretiskt” rent och mångsidigt alternativ till fossila bränslen, vilket är argumentet minska utsläppen av växthusgaser. I Sverige finns en mängd projekt främst Hybrit och Stegra (H2 Green Steel).
Data om vätgasproduktion kommer från Energy Institutes rapport 2024 Statistical Review of World Energy.
Blå och grön vätgas förklaras
Väte finns inte fritt i naturen utan måste produceras från andra energikällor, vilket gör det till en energibärare snarare än en energikälla.
Som ett rent bränsle genererar vätgas värme och elektricitet när det kombineras med syre i en bränslecell och endast producerar vattenånga som biprodukt.
Blå vätgasproduktion innebär att vätgas genereras från naturgas och ånga, med koldioxidavskiljningsteknik som används för att fånga upp de resulterande koldioxidutsläppen. I praktiken släpper processen ut exakt lika mycket koldioxid som andra metoder med kolväten och vinner ingenting i en koldioxidkalkyl, annat än politiskt teoretiskt.
Grön vätgasproduktion använder förnybar energi för att driva elektrolys, en process som delar vatten i väte och syre, vilket inte resulterar i några koldioxidutsläpp. Grön vätgas är mycket dyr att producera.
Förutom blå och grön vätgas finns det några andra ”färger” på vätgas som visar på skillnader i deras produktionsprocesser och energikällor.
Blå vätgas dominerar den globala produktionen
Produktionen av blå vätgas är för närvarande mycket mer utbredd än grön vätgas eftersom den utnyttjar befintlig naturgasinfrastruktur, vilket gör den enklare och mer kostnadseffektiv att producera jämfört med grön vätgas. Det finns ingen som genomför den processen och tar hand om koldioxiden.
Som ett resultat av detta producerade världen betydligt mer blå vätgas än grön vätgas 2023, med 4 687,3 kiloton producerad blå vätgas och endast 147,6 kiloton producerad grön vätgas. D.v.s. 3% är det verkliga förhållande som mängder av omställningsinvesteringar bygger på. EU har politiskt förvisso bestämt blå vätgas är ”grön”, men det är inte något som sker p.g.a. politiska beslut.
Grön vätgas är dyr, främst på grund av de höga kostnaderna för den förnybara energi som behövs för elektrolys och den nuvarande ineffektiviteten i tekniken. Dessutom är elektrolysprocessen i sig energiintensiv, vilket bidrar till de totala kostnaderna. Elektrolysrör är en dyr förbrukningsvara som innehåller bl.a. platina.
Nordamerika och Asien och Stillahavsområdet ligger sida vid sida när det gäller produktion av blå vätgas, och båda producerar cirka 2.000 kiloton år 2023. Asien och Stillahavsområdet ligger dock före i kapplöpningen om grön vätgas med 93,6 kiloton, vilket är mycket mer än någon annan region.
Kina skalar upp produktionen av grön vätgas avsevärt. Sinopec, ett kinesiskt olje- och gasbolag, har gjort investeringar på flera miljarder dollar i gröna vätgasprojekt i Inre Mongoliet och Xinjiang.
År 2024 tillkännagav Japan-baserade Mitsubishi Corporation planer på att investera 690 miljoner USD i partnerskap med det nederländska företaget Eneco för förnybar energi för att utveckla Eneco Electrolyzer, världens största produktionsanläggning för grön vätgas i Nederländerna.
Lämna kommentar