Verkligheten om Elproduktion i Sverige!

I debatten förs det fram olika schabloner, vi har överskott, vi har underskott osv, vi väljer här att förklara verkligheten, kort och enkelt.

Kärnkraft
Vi har haft 12 kärnkraftverk, 6 är nedlagda, de 6 nedlagda var de äldsta och minsta, så nedlagda kärnkraftverk står för ca 30% av gammal kärnkraftsproduktion. Alla kärnkraftverk ligger södra halvan av Sverige, förutom Forsmarks 3 kärnkraftverk som ligger i Östhammar mellan Stockholm och Gävle.

2022 producerade kvarvarande kärnkraftverk ca 50 TWH, ca 37% av Sveriges förbrukning. Då var ändå Ringhals 4 stilla och service stor del av året.
Momentana effekten kärnkraften kan producera är 6.920 MW.

Vattenkraft
Det är Sveriges viktigaste elenergiproduktion och producerade 2022, 70 TWH, ca 50% av vårt elbehov. Ca 16.300 MW kan det producera när det maxas d.v.s över dubbla kärnkraftsproduktionen.
Vattenkraft är gynnsam för den är reglerbar, när man behöver eller inte behöver. Nackdelen är att nästan all produktion är i norra Sverige.
Det finns ca 2000 vattenkraftverk i Sverige, de flesta ganska små, men runt 200 större som producerar 10 MW eller mera. Störst är Harsprånget som kan producera ca 830 MW, nästan som våra kärnkraftverk. De flesta vattenkraftverk ägs av Vattenfall, därefter i huvudsak Fortum.

Vindkraft
Vi har ca 4.600 vindkraftverk, som när de kan leverera maximalt klarar 14.300 MW, d.v.s. nästan som vattenkraften och ca dubbelt så mycket som kärnkraften. Problemet är det är vinden som bestämmer, inte behovet, ibland så är det ingen produktion alls.

Under 2022 levererade vindkraften ca 33 TWH, 24% av vårt behov.

Värmekraftverk
Det glöms ofta bort, men vi har i Sverige ca 170 värmekraftverk, normalt blir 50% av energin El och 50% värme. Små förluster.

Kapaciteten är ca 2.500 MW och under 2022, levererade de ca 15 TWH, ca 11% av Sverige behov.

Solenergi
I dagsläget obetydligt, när solanläggningar levererar maximalt så är det ca 800 MW, nästan som ett kärnkraftverk, men totalt över året bara 2 TWH, ca 1,5% av Sveriges behov.

Reserv elproduktion
Det vanligast är det hanteras med import, under 2022 importerades till Sverige 6 TWH, ca 4,5% av vårt behov. Vi har också reservkraft från Karlshamns oljekraftverk, som producerar max ca 660 MW när det körs för fullt (som 2/3 dels kärnkraftverk).


Sverige exporterar el
Under 2022 exporterade vi nästan 40 TWH och importerade 6 TWH. Det motsvarar all elproduktion från vindkraft.Ojämn efterfrågan och ojämn produktion
I Sverige förbrukar vi ungefär dubbelt så mycket el på vintern, som på sommaren. 

Är det kallt ut och ingen eller liten vind, så saknar vi el i Sverige, så då två dåliga parametrar samtidigt, har vi sett skenande elpriser.

Det försvinner el
Ca 10 TWH el försvinner varje år, motsvarande el från ett kärnkraftverk. Förluster att distribuera el, är mycket små, så det är i huvudsak mätfel och brister i elhandel.

Reglering av låg produktion och hög efterfrågan
Det är Svenska Kraft, som ansvar för vi har balans i produktion och behov. För reglera används några olika metoder. I huvudsak är balansproblem relaterade till ojämn vindkraftsproduktion.

1. Handel med el – Det är första steget, så man försöker köpa el på marknaden.  

2. Reglerkraft – Andra steget.   Det är främst vattenkraft, som är enkelt att regler.

3. Effektreserven – Tredje steget.  Det är avtal mellan 16 november och 15 mars med elproducenter om tilläggskapacitet när det behövs.

4. Manuel frånkoppling – 4 steget. Om det blir brist på el, så kopplas vissa delar av elnätet ner. Det har aldrig behövt verkställas.

Aktuellt problem
I huvudsak är dagens problem, periodvis. Elproduktionen i Sverige skulle behöva utökas med ca 20 TWH reglerbar eller stabil, elenergi, för att klara upp/nedgångar i efterfrågan och övrig elproduktion.
Det skulle lösas med t.ex. 2 kärnkraftverk i en storlek som motsvarar de som finns i drift.

Vindkraftsatsningar som pågår ökar bara överskottet av el och gynnar export av el, när det blåser. Det bidrar inget när det är vindstilla eller lugnt ute.

Framtidsproblem
Framtidsproblemen är gigantiska då prognoser är att Sveriges behov av elproduktion beräknas fördubblas. Främst är det p.g.a. olika industrisatsningar. Även ökad användning av elfordon, men det är mindre omfattning och hanterbart problem.
I dagsläget kommer det till elproduktion i princip bara via vindkraft och solenergi.  Den metod som det jobbas efter är främst via vindkraft, vilket fungerar när det blåser. 
De kända metoder som finns att utjämna vindkraft är via batterilager och energilager med vätgas.  Ingen av metoderna har vettig ekonomi eller funktion. 

Vätgaslager, fungerar så att elektrolys av vatten, frigörs vätgas som lagras. När vätgasen reagerar med syre, frigörs energin – problemet är att ca 70% inte kan användas och elektrolysen är mycket dyr med förbrukningsmaterial av elektrolysrör som innehåller t.ex. Platina. Även om elen är gratis kostar el, via vätgas-stegen, ca 5-8 kr/KWH plus dyra hantering och infrastruktur.

Batterilager är för höga kostnader, där ett batteri på 1 KWH, (ca bilbatteri), kostar 3-8.000 kr.  Ett stort lager på 100 KWH (ungefär som en större elbil) kostar minst 200.000 kr, det är en kapacitet för en normal villa 1-2 dygn.
Att ladda och tömma batteriet, blir väldigt små energimängder till höga kostnader, så kalkylen med nuvarande batteriteknik och kostnader är orimligt att hantera i större omfattning.

Känd teknik är i princip utbyggnad av kärnkraft.  Tekniken finns, men framförallt olika energiproducenter bromsar den typen av satsningar, då större utbud av elenergi skulle innebära lägre elpriser och sämre lönsamhet för dessa bolag.