Inte mindre än 96 åtal avseende mutbrott väcktes i Sveriges domstolar under 2023, vilket är nästan en tredubbling jämfört med 2020 då antalet åtal uppgick till 38.
Av de 96 åtalen under 2023 ledde 77 procent till en fällande dom, främst med dagsböter som påföljd.
Detta och mycket mer om mutbrott i Sverige visar rättsfallssamlingen från Institutet Mot Mutor, IMM, för 2023.
”Att antalet åtal stigit så kraftigt i Sverige på senare år visar att medvetenheten kring frågor som rör mutor och korruption faktiskt ökar i samhället”, säger Parul Sharma, tillförordnad generalsekreterare på IMM.
“Mörkertalet är dock fortfarande mycket stort i frågor som rör givande och tagande av muta. Jag skulle vilja se en rejäl folkbildning i ämnet i Sverige för att öka förmågan ytterligare hos allmänheten att reagera på oegentligheter. Detta är viktigt inom alla samhällssektorer.”
Rapporten för 2023 visar också att transport- och fordonsrelaterade verksamheter återigen seglat upp i topp i mutbrottsligan. Inte mindre än 32 procent, eller 11 av 34 mutbrottsdomar, handlar om mutor inom exempelvis trafikskolor och bilbesiktningar.
Det är allt från elever som vill köpa sig fria från examination till besiktningsinspektörer som låter fordon de aldrig sett passera utan anmärkningar.
Senast denna sektor ledde mutbrottsligan var 2020 och då tillsammans med vård- och omsorg. Värstingen från 2022, ordningsmakt, hamnar som nummer två på listan för 2023 med 8 mutbrottsdomar eller 24 procent av totalen.
Cash is king. Rapporten visar med all önskvärd tydlighet att det är kontanter som gäller i allt högre utsträckning i mutbrotten.
Hela 97 procent av mutorna i de fällande domarna under 2023 utgjordes av kontanter. Men medan summan av penningmutorna varierat kraftigt sedan IMM:s rättsfallssamling startade 2017, ökade antalet penningmutor kraftigt under 2023.
Detta trots att antalet mutbrottsdomar endast ökat marginellt och totalsumman sjunkit. Det innebär att det under 2023 i större utsträckning handlat om mutbrottshärvor med många mindre mutor.
”Mindre mutor kan också ha att göra med ett brett rådande missförstånd om att vi i svensk mutbrottslag har något som heter ”ringa värde”. Ett missförstånd som kan vara anledningen till härvor med mindre mutor. Idag finns inga fasta värdegränser inskrivna i den svenska mutbrottslagen.”
Männen dominerar allt mer som mutbrottslingar. Av de 74 åtal som lett till fällande domar under 2023 rör det sig nästan uteslutande, eller till 99 procent, om män. Underlaget bekräftar därmed globala studier som visar att kvinnorna istället till största del agerar visselblåsare.
Åldersspridningen i fjolårets domar är stor och sträcker sig från 19 till 79 år. De flesta dömda finns i åldersgruppen 20-29 och 30-39 medan den genomsnittliga mutbrottslingen är 43 år.
”Det är djupt oroväckande att så många unga finns bland de dömda. Jag vill se en annorlunda kurva här inom snar framtid och jag tror att ju mer satsningar och kunskapsfrämjande insatser vi har inom antikorruptionsfrågor, desto fler unga kan räddas ur mutbrottsträsket”, säger Parul Sharma.
Rättsfallssamlingen från IMM har producerats sedan 2017 och ger en överblick över svenska mutbrottsdomar. Samlingen sammanfattar föregående års rättsfall och redovisar relevant statistik för de senaste fem åren, bland annat om mutbrottet skett inom privat eller offentlig sektor, påföljd och mutbelopp.
Samlingen ger även en överblick över hur vanligt förekommande mutbrott är inom olika branscher. Detta kan underlätta för företag och andra aktörer vid bedömning av sina korruptionsrisker.
Lämna kommentar