AFFÄRSLIVET

En tredjedel av vindkraftverken hotas av konkurs

32

Konkursvåg hotar svensk vindkraft, minst 1 000 vindkraftverk har ekonomisk kris. En stor del av landets vindkraftverk tillhör företag nära till konkurs. 

En ny unik kartläggning uppmärksammad av Kalla fakta visar detta. 

– Christian Sandström, biträdande professor vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping, säger att generellt sett har en stor del av branschen ekonomiska problem. 

Nyligen ansökte Markbygden Ett, ett vindkraftsföretag utanför Piteå, om rekonstruktion med anledning av finanskrisen. 

En ny undersökning tyder på att fler företag kan tvingas följa samma väg. Kalla fakta har tagit del av en databas över svenska vindkraftsföretag sammanställd av forskare i Jönköping. 

– Det finns starka åsikter om vindkraft i dag. ”Vi försöker se bortom det och se hur vindkraftsparker över hela Sverige presterar ekonomiskt”, säger Christian Sandström, biträdande professor vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping. 

Databasen innehåller information om alla större vindkraftsföretag i Sverige sedan 2010, inklusive årsredovisningar. 

En av anledningarna till lönsamhetsnedgången är snabb expansion och lägre elpriser när många vindkraftverk producerar samtidigt. 

Databasen omfattar cirka 3 500 av de cirka 5 200 vindkraftverken i landet. – Av dessa uppskattar vi att minst 1 000 vindkraftverk finns i vindkraftsparker som är konkursmässiga, säger Christian Sandström.

Grundanledningen till de ekonomiska problemen är större driftkostnader (1), kortare livslängd än beräknat (2), mindre elproduktion än prognoser (3) och lägre elpriser än kalkylerat (4).  Utöver det har många gånger finansiella kostnader ökat p.g.a. högre ränteläge (5), men också svåra refinansieringsmöjligheter (6). Vidare så kalkyleras det nästan aldrig var det uttjänta vindkraftverket ska slutförvaras (7). 

(1) Driftkostnader budgeteras ofta väldigt lågt som det är underhållsfritt. Verkligheten är annorlunda och kostnaderna för underhåll är dyra, p.g.a. svårigheter. T.ex. problem med nedisning av vingar, byte reservdelar, byte transmissionsolja och dyrbar hantering. Underhåll vägar, olika former av störningar.

(2) Livslängd kalkyleras normalt till 25-30 år. Verkligheten är mer rimligt räkna med 15 år. Efter 15 år är transmissionen helt förbrukad, transmissionsbyte kostar nästan som ett nytt vindkraftverk. Vidare så tappar vingar spänts, förlorar ytlager (högre luftfriktion). Det här är anledningen att många vindkraftägare, t.ex. olika kommunala, är beredda att ge bort vindkraftverken, det är inte så det är en god gärning.

(3) Elproduktion från vindkraftverk är i praktiken alltid väsentligt lägre än kalkyler/prognoser. Prognoser bygger på genomsnittliga vindförhållanden, verkligheten är sällan vinden genomsnittlig, utan lägre så det blir mindre produktion, eller betydligt mer vind, så det inte fungerar alls. Vidare vid gynnsamma perioder blir det överskott av el, t.om. negativa priser och då är det bäst att koppla bort sig från elnätet.

(4) Kalkylerade elpriser. När det görs en kalkyl, så görs prognoser bättre eller sämre på genomsnittliga elpriser. Problemet är att vindkraftverkens produktion styr elpriserna, så är det gynnsam vindförhållanden blir elproduktionen hög och leder till låga elpriser, är vindförhållandena ogynnsamma så blir elpriserna höga, men då produceras inte heller någon el.


(5) Ränteläge. Vindkraftverk är en stor investering, som är lågavkastande. Investeringar är normalt kopplade till kreditfinansiering och kostnaden stiger förstås för de flesta om räntan stiger.

(6) Refinansiering för vindkraft fungerar som för fastigheter att lån löper på vissa löptider och nu är den finansiella marknaden svår för vindkraftsbolagen att hitta en ny finansiering.

(7) Det är fler och fler uttjänta vindkraftverk och olika former av krav på ta hand om vindkraftverket och återställa marken. Vanligt är med arrenderad mark och många miljoner i kostnader att återställa marken och ta bort vindkraftsverkens betongfundament.

(1 -7) Är grunden till löpande förluster, men också ett generellt intresse från branschen och politiker att skapa högre elpriser, för vända lönsamheten uppåt. De konkursmässiga ägarna till runt 1.000 vindkraftverk har förstås samma grundkalkyl som statliga och kommunala bolag, men där sker förlusterna obemärkt via skatten. Sedan finns det olika investeringsbolag/pensionsfonder, de förlorar också pengar men fördelar ut kostnader på andra investeringar.

Se intervju med professor Christian Sandström, Internationella Handelshögskolan i Jönköping.
https://www.tv4.se/artikel/NKnZvX6uoK3IAWROYoiez/konkursvag-hotar-svensk-vindkraft

Lämna kommentar

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Relaterade Inlägg

AFFÄRSLIVET

Problem genom Suez- och Panamakanalerna påverkar världsekonomin

Krigsproblem begränsar trafiken genom Suez och El Nino begränsar genom Panama, vilket...

AFFÄRSLIVET

Åtal för grova ekobrott – genom kryptovalutor och penningförmedling

En person misstänks för grov näringspenningtvätt genom olaglig penningförmedling till Iran och...

AFFÄRSLIVET

Per Holknekt förlorar mot Unibets ägarbolag Kindred

Företagaren Per Holknekt förlorar mot Unibets ägarbolag Kindred, som han stämt på...

AFFÄRSLIVET

Fastighetsportfölj Med Stor Utvecklingspotential i Åmål

Samlat fastighetsbestånd i Centrala Åmål innehållande 19 fastigheter med en total uthyrningsbar...